Elände!
Nu börjar skovet släppa lite grann….gör så otroligt mycket!Att ha kronisk smärta, dygnet runt, månad efter månad, år efter år, tar inte bara fysiskt på en utan även psykiskt.😓Man tappar gnistan! Man vill sååå mycket men klarar inte av det .Jag är lyckligt lottad ändå, har en mycket förstående,tålmodig och kärleksfull man.😍Utan honom skulle jag gett upp, stängt dörren och slängt nyckeln till utevärlden!
Ja att hantera den psykiska biten är svårast. Och det krävs bara att det släpper lite för att man ska må bättre. Friska människor kan aldrig förstå hur vi mår, att sjukdomen påverkar hela kroppen och psyket. Jag har väldigt svårt att acceptera min sjukdom vilket innebär en massa extra stress :-(
![[Shettisar]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Det värsta för mig är mitt dåliga humör pga smärta av olika slag.Jag kommer på mig själv att tänka-Varför är jag så sur emot honom eller Va det verkligen nödvändigt.Men nästa stund är jag lika avig igen…Fattar inte hur min man står ut med mig???😮
Starta ny diskussion