Kan du ha Fibromyalgi? Detta syns inte som inflammation i leder och inte på några blodprov. 
Tycker du blir hemskt illa behandlad. 😕
Det är så lätt för de att skylla på vikten. Men det är som jag sa en gång för länge sen när jag sökte för värk i leder i mina fingrar. Då skyllde de med på min övervikt. 
Men då sa jag att" jag går väl för 17 inte med händerna????"

Kan du söka en annan läkare? En som är mer villig att hjälpa dej?

Jag hoppas verkligen att de börjar lyssna på dej för så här kan du ju inte ha det.
Kram🌺

du har inte funderat på om detta är fibromyalgi du lider av, låter som det ??🙂 http://www.fibromyalgi.se/1.0.1.0/571/1/

I övrigt är det inte roligt för dig att ha ont och stå på dig och ge dig inte, du har all rätt att bli utredd och lyssnad på av läkare🤗

kramisen…du och jag hade samma tanke. 😃

Tycker synd om TS. Så där illa ska man inte bli behandlad. Man ska bli trodd för det man söker för.

Min mamma har fibromyalgi, jag har haft det i baktankarna att det kan vara det.

Men samtidigt, när kiropraktorn undersökte mig kände jag hur hela vänstra bäckbenet svajade i jämförelse med den högra, det gjorde så ont, bara han tryckte där gjorde det ont.

Jag är öppen till lite olika förslag vad det kan vara, men att allt detta är pga min vikt och ren inbillning är något jag garanterat vet att det inte är!

Jag ska ringa vc imorgon och se om jag kan få in en tid med en annan läkare och sedan kontakta sjukgymnast så jag kan komma till en annan sjukgymnast.

Har din mamma fibro är risken ganska stor att du med har det.
Man kan få ont i bäckenet med vid fibro. 
Vissa leder får man ont i med precis som vid reumatism.

Jag har även sagt att min mamma har fibro men den läkaren tyckte ändå jag var för ung för sådant.

Men jag ska göra ett till försök.

När jag hade som värst kunde jag inte röra mig och min syster fick komma och hjälpa mig städa, ta ut hunden, laga mat osv för jag kunde knappt ta mig till toan.

Och jag hade nästan en sådan smärta igår.

Ush, ne, måste kämpa på så jag kan få svar.

Känns som vissa läkare bara inte bryr sig.
Man ska inte vara läkare om man inte bryr sig om människor.

Det har inget med åldern att göra. Även unga kan få det! Vilken sten har den läkaren krypit fram ur???😡

Försök att hitta en annan läkare. 

🌺

Det finns ingenting som man kan vara " for ung for". Likaval som att man inte kan " imbilla sig" att man har vark. Verkar, som jag fattar, att de varsta symptomen kommer fran SI- leden, ffa den vanstra? Det kan orsaka symptom fran dina ben och fotter. Lakare kan ju bli lite frustrerade om du beskriver symptom fran sa manga delar av kroppen och uppfattar dig mer " gnallig" da? Fast fibromyalgi innebar ju just det och som sagt ordinara rheuma prover ar negativa vid fibromyalgi. Jag tror inte det finns ssk manga dunderkurer. Ibland hjalper det nagorlunda att man kanner sig trodd.

Precis som du skriver Boris så tror jag en del av värken lättar lite när man blivit trott. 
Då har man fått "bevis" på att det är nåt fel. Och att man inte inbillar sej. 
Och all denna oro som detta innebär att inte få en diagnos när man VET att nåt är fel gör ju så att man blir stressad och spänner kroppen.
Jag hoppas att du snart kan få den hjälp du så väl behöver LoveUnite.🌺

Jag har problem med vänster sida si-led och vänstra bäcken halvan är otroligt rörlig och den högra lite.

Kiropraktorn sa att värken sprider sig ner och upp, man kan få muskelinflammationer för musklerna spänner sig och överarbetar för att hålla allt stabilt osv.

Har läst från andra med liknande problem att även de får problem med fötterna och vaderna.

Jo, det finns ju säkerligen inget läkarna kan göra, men jag vill veta och få en diagnos, för då vet dem och jag vad det är.

Så när jag får så himla ont som jag får ibland vet dem vad jag måste göra, eller kanske jag kan få hjälp att få remiss till varm vatten bad, om jag får extremt ont så jag inte kan jobba vet läkarna varför.

Samt det blir mindre stress och oro för min del.

Jag tror det är vad kiropraktorn sa det är för jag kände verkligen hur allt svajade när han undersökte mig och hur himla ont det gjorde, kändes inte normalt.

Och om det har något med vänstra buken att göra vill jag också veta, för smärta i buken är läskigt det också.

Det börjar fysiskt men till slut påverkar det en psykiskt och då blir det ännu jobbigare att komma ur allt, blir en ond cirkel.

Jag är inte så deppig och så nu, men blev rädd igen igår när jag fick så ont, trodde inte att jag skulle få tillbaka den graden med smärta.

Man vänjer sig ju också vid värken, tyvärr.

jag var hos kiropraktor innan jag fick reda på att jag hade fibro och då kanske 9 år innan jag fick diagnosen, han fick till slut ge upp för att varje gång jag kom dit med värken som strålade från ryggen, runt om bäckenet, ner i benet och ut i foten bara blev värre och värre, hoppade på kryckor och kom inte ur sängen emellanåt heller😕 
Han sa att jag brukar inte ge mig men det här är inte den bästa vägen för dig och sedan 9 år senare nu har jag då diagnosen fibromyalgi och då är jag utredd för både MS, bechterew sjukdom, reumatism mm. mm. och inget kunde hittas, inte heller på alla dom blodprover jag tog så ville bara berätta min sida om hur det gick för mig och kiropraktor och att ha fibromyalgi🙂

Oj!

Som sagt, låter ju som mitt också skulle kunna vara fibromyalgi, som andra också skrivit här.

Låter nästan likadant, visste inte man kunde få så pass ont med fibromyalgi.

Min mamma har också det men mer stelhet och värk i muskler men hon har ivessej mycket problem med rygg också, vissa dagar kan hon knappt röra sig.

Finns det redan i familjen så kanske sannolikheten att det är det är större då. 

Samtidigt är det ju bra att de utesluter vissa sjukdomar, är många som har liknande symtom.

Tycker du ska gå tillbaka till din läkare och kräva undersökning som behövs för att få saken ordentligt utredd.Vägrar han eller om han skyller på din vikt etc etc så säg då till honom att du kommer kontakta patiendombudsmannen för att du anser dig ha blivit dåligt bemött .Det brukar hjälpa och OM det inte skulle hjälpa så vänd dig då till Patientombudsmannen och berätta hur illa de behandlat dig. Sen kan du upplysa din läkare om att det finns något som heter Patient lagen. Kan han inte den så får han vackert läsa på.Det är din rättighet att få vård,hjälp samt info om behandlingar,hjälpmedel för just ditt tillstånd. Ge dig inte!

håller helt med, ge dig inte, byt läkare och byt läkare tills någon lyssnar, det är det ända rätta🙂
Som du säger LoveUnite att det mycket väl kunde vara just fibromyalgi. När det gäller fibro så är det som så att vi alla är individer så också för dom andra olika sjukdomar som finns🙂 En person med fibro upplever en sak helt annorlunda än en annan men många brukar gå med just värk i just rygg och bäcken som också strålar ner i benen och kan också ibland byta sida.
En del har ont i andra ställen av kroppen också och mycket kan påverka så en del har ont bara då och då, andra jämnt och det är också väderrelaterat samt att smärtlindrande mediciner inte alls hjälper mot smärtan🙂 
Det finns så mycket som spelar roll när det gäller fibro men tyvärr så är inte läkarna inne på detta spåret ännu och kan vara mycket negativa i frågan så därför viktigt att stå på sig. något mer du säger som är bra är att läkarna hjälper till att utesluter allting annat genom röntgen och blodprovstagning för då blir också diagnosen fibromyalgi också lättare att ställa sen🙂

Jupp värktabletter hjälper ingenting, morfin tabletten hjälpte lite första och andra gången (men tog inte bort helt) men sedan fick jag magkramper av dem ist.

De flesta värktabletter får jag magkatarr eller magkramp av så alvedon är i stort sätt det enda jag kan knapra och de hjälper 0 och jag har testat alla tabletter nu, för värktabletter är de snabba att ge ut.

Nu har jag 4 arbetsdagar på tur och jag hoppas jag överlever, känns som jag skulle behöva en till vilodag, men kan alltid hoppas att det är lite lugnare på jobbet nästa vecka än vad det var i fredags och lördags.

när det gäller magar och fibro så är det många som lider av IBS-mage, dom med fibro kan också vara känsliga för gluten, laktos och också andra allergier🙂 om det är fibro du har är det viktigt att dra ner på både fysisk och psykisk stress för det är allt som oftast det som sätter käppar i hjulet, även hårdare träning kan göra värken värre🙂
Man kan också uppleva domningar, stickningar och sveda i kroppen, man kan vara väldigt kall om sina fötter, svettas mycket särskilt på nätterna och även frysa lätt, känan sig svullen i kroppen ja, listan kan göras lång på saker som en patient med fibromyalgi kan ha och också samsjukdomar som du kan läsa om på denna sidan kan förekomma🙂
http://www.fibromyalgi.se/1.0.1.0/576/1/

Guh, kroppen skrämmer mig ibland. Efter några dagars intensiv arbete men jag tog det ändå försiktigt och försökte fint undvika lite av de tyngre sakerna så hände det igen.

Torsdags kände jag av lite smärta komma krypandes, alltså utöver den vanliga smärtan, kom ihåg, jag är ständigt i värk, men när jag säger smärta då gör det ont så jag vill dö.

Jag klarade mig hem på kvällen, slappnade av, la mig i sängen för att titta på film, och då kommer en sådan smärta så jag kunde inte sluta stöna och svära och jag vandrade runt i lägenheten visste inte vart jag skulle ta vägen, trodde jag skulle svimma i smärta, jag kunde inte hitta någon position som var bra (smärtan var svanken/ländryggen/rumpan) Så till slut testade jag med 2 alvedon och inom 30 minuter så försvann värken, wow tänkte jag, det fungerade. Jag hade verkligen ingen lust att ta migtill akuten.

Fredags hade jag lite extra värk.

Nu inatt vaknade jag strax över 3 och behövde använda toaletten.
Så fort jag steg upp höll jag falla ner på golvet, benen klarade knappt hålla mig uppe.

Inga stickningar, domningar utan känns mer som benen är svaga, orkeslösa och tomma, kanske bränns lite… vet inte, känns som jag inte har något blod i benen men de är normal kropps temp.

HUr som, jag vinglade mig bort till toan och tillbaka till sängen. Jag trodde verkligen jag skulle bli förlamad.

Jag har haft träningsvärk, varit trött och orkeslös i kroppen förr pga överansträngning eller träning, men detta var något helt annorlunda för mig, benen har jag aldrig haft problem med på sådant sätt.

Jag vet inte vad det var, kunde knappt gå, resa mig osv. När jag la mig i sängen igen kändes det så obehagligt i benen.

Strax ovanför knäskålarna ner till ovanför fötterna.

Men imorse när jag vaknade kändes det normalt igen, min vanliga värk. Men titt som tätt känner jag den där konstiga känslan i benen.

Någon som vet vad det kan vara?

Nu har det bara hänt en gång, men händer det en gång till får jag nog ta mig till läkare eller akuten, för så mkt problem jag har i rygg, bäcken och fötter, ska det nu börja hända benen också… börjar då bli orolig för vad det kan vara.

Har haft detta i6 månader och det blir ju bara värre och sprider sig men har alltid samma utgångspunkt.

Hej Love Unite.

Jag kan inte förstå varför in inte har fått omaprosol för magen som skyddar magsäcken när man äter värktabletter.

jag är visserligen en man och har reumatism med smärtsyndrom och har ätit mycket starka mediciner som slog ut magen med magkatarr som var väldigt obehagligt. 

I 10 års tid så gick jag till olika läkare som bara skrev ut värktabletter och inte ville lyssna på att om jag åt alla dessa tabletter så får jag ont i magen.

Sedan 2006 när jag fick tag i en läkare som verkligen lyssnade på vad jag sa om att jag får ont i magen av all medicin så vart han förvånad att ingen hade nämnt att jag skulle ha Omaprosol som skydd för magsäcken.

Efter det så har jag kunnat äta mina värktabletter som jag bör.

Men en sak som också har hjälp är att jag har börjat äta vitaminer och mineraler i flytande form som har hjälpt mig att orka dagarna bättre.

TS, tror du att du fick blodtrycksfall när du steg upp på natten? Sitt en stund på sängkanten innan du går på toaletten, så blodtrycket hinner stabiliseras. Låter positivt att värken du hade gav med sig på Alvedonen! #18 Alvedon fräter inte på magslemhinnan som t.ex. Magnecyl och liknande acetylsalicylsyrepreparat och därför skriver man inte ut Omeprazol där. Det preparatet kan man köpa receptfritt.

Omeprazol fungerade inte alls för mej. Har haft magkatarr i snart 20 år men blev mycket sämre av Omeprazolen.

Jag har fått omeprazol för magen när jag tof ipren, naproxen och alla de där anti inflammatoriska. Men jag fick tillbaka problemen efter behandlingstiden så jag gav upp.

Nu får jag väl köra på med alvedon, köpte även voltaren salva, inte för den hjälper så mkt, fötterna fungerar salvan för lite grann.

Blodtrycksfall har jag haft innan och öven ibland tror jag, för jag blir helt yr och känner mig svimfärdig när det händer. Men det var inget sådant när jag steg upp den natten, utan det var benen som inte orkade hålla upp mig, knappt. 

Men det har inte hänt än igen.
Jag har tagit det lugnare på arbetet och undviker massagen ett tag för att se om det var det som ställde till problemet.

Jag har iaf tid för MR röntgen i september och sjukgymnasten lyssnade äntligen på mig och sa jag kunde få remiss till varmvatten bads träning i slutet av augusti när de öppnar bassängen igen, perfekt för då slutar mitt sommar vikariat också.

Ser lite ljusare ut iaf.

jag håller på att det fortfarande låter som Fibromyalgi🙂 skönt att någon lyssnar på dig nu äntligen så du får hjälp med lita grann i alla fall🙂

Ush, för några dagar sedan fick jag ont i vänster buk/revbensbåge igen, ländryggen började svullna så jag började ta 1 st 400mg ipren, andra dagen på jobbet fick jag kknivskarp magsmärta (vet att jag får det av ipren men kände jag hade inget annat val än att prova.)

Gick hem tidigare från jobbet och ländryggen var jätte svullen så jag hade knappt någon känsel när jag tryckte där, men gjorde ändå ont, värken var enorm kunde knappt gå. Stannade hemma idag och har bara sovit och vilat, fick naproxen och omepratzol tog igår och idag och har faktiskt inte fått ont i magen av det, svullnaden har släppt och jag ska åter till jobbet imon.

Jag gissar på att jag har fått inflammation. Det har svullnat lite förut men denna gången var det riktigt svullet.

Ush!

Jag längtar till min MR röntgen. När jag får lite luckor i jobbet ska jag även boka tid för blodprov, har anemi, måste kolla det med jämna mellanrum. Börjar känna mig varm, trött och mer yrslig.

Ska köpa en termometer också så jag kan se om jag har feber, kan vara bra att veta.

Bara så du vet att jag läser, annars har jag inga kommentarer förutom att jag tycker att din värk stämmer bra med fibromyalgi, eftersom den är så spridd. Att det finns samband med depression och stress är ju naturligt, när värk ofta framkallar de tillstånden. Anemi brukar ju knappast bättra. Hoppas MR röntgen ger ngt svar! Kram

Kiropraktorer ger inga diagnoser! Alla som inte har läkarexamen är mkt försiktiga med att uttala sig om sånt här. Inflammationer syns inte heller, man ser ingen svullnad av ex bechterews. Håller med en del ovan, fibromyalgi kan ge otaliga symptom.

Jag har läkarexamen

#26 jag syftade på det TS skrivit ovan! Att kiropraktorn ställt diagnos!

Jag fattade det när jag skrivit kommentaren. Men tycker samtidigt inte det är ngt ssk att dölja.

Jag har ju tagit anti inflammatoriskt i nästan 3 veckor, slutade för 2 dagar sedan, var på akuten för andra grejer men då hade jag en liten förhöjd sänka, kan ju varit från muskel inflammationen som jag tagit anti inflammatoriskt för.

Magsjuka hade jag annars.

Hursom, har fortfarande problem med ryggen, men bättre nu för jag har inte lika täta arbetspass =)

Sedan var jag hos doktorn för mina fötter och de gav diagnosen hälsporre samt inflammation, köpt ordentliga skor med massa dämpningar och stöd för överpronering, sköna att gå i men känner ändå av lite mest i vänster fot.

Stretchar fötterna å så också nu.

Kan inget än att bara vänta på MR.

Nu ska jag skriva något som kanske uppfattas helt fel, jag ber den som läser att hänga med till slutet så klarnar det kanske.

Jag har AS och perifer polyartrit. JAG mår sämre om jag går upp i vikt och det gör jag emellanåt, som nu i sommar t.ex. Vädret är kanon utanför, förutsättningarna borde vara rätt bra men har fröken tränat som vanligt i sommar? Nääää. Har fröken gått upp i vikt? Jaaaa. Och hur mår fröken? Tja, en rostig mekanogubbe är förmodligen fräschare.

Ska jag fungera bra ska jag träna varenda dag. Året runt, utan undantag. Jag tränar när jag måste ta sjukresa in för att det inte går att köra bil och när jag är riktigt okej (för att vara jag då haha). Men jag slarvar på semestern.

Det gör vrickat ont med en del av övningarna. Både badet och tanterna på reumatologen har nog fått en helt ny uppsättning svordomar sedan jag började. Ibland står jag och grinar. Det är hemskt, men alternativet är värre. Och efter att man har kommit in i rutinerna brukar det bli bättre. Ibland tar det ett par veckor, ibland ett par månader men det *blir* bättre.

Jag tänker så här, det finns ingen som har större intresse av ens hälsa än en själv. Läkare som borde ha valt patologbanan har vi nog alla träffat på. Gorma, svär, gör voodoodockor och byt. Man har alltid rätt att välja så länge det inte handlar om akuten, då får man ta den som finns.

Väntan kan driva en till vansinne och när jag väntar för mycket tänker jag för mycket. Håller jag mig aktiv under väntan så funkar kroppen bättre och jag blir inte lika jäkla tokfrustrerad.

Jag tycker att det är allra jobbigast att komma igång, sen går det av bara farten. Men det gäller att hålla ut under den där tiden när allt bara är motigt och man helst vill krypa under täcket och skita i allt. Allt handlar om dig och din hälsa och du är värd ett så bra liv som möjligt :). Nu ska jag iväg till simhallen och skrämma lite barn igen, min plan är att en bit in på hösten ska det fungera att skriva med alla fingrarna igen istället för pekfingervalsen som nu.

KRAM!

Jag håller med dig, även om det gör ont i början när man tränar blir det bättre efter några veckor-månader och jag älskar hur det känns efter ett träningspass.

Jag har varit väldigt aktiv innan trots övervikt, vi snackar timvis per dag i form av promenader till träning på gym, jag älskar att röra mig.

Första smärt attacken jag fick i agusti förra året skrämde slag på mig, fick det varje gång jag rörde mig och krampade upp så jag kunde inte andas, var tvungen att stå still för att kunna andas (vänstra buken) Då slutade jag gå på gym men fortsatte med promenaderna.

Hade även mkt jobb.

Sedan kom Januari detta året och då bröt jag handen och måste ha skadat min rygg i samma veva, samt mina fötter blev knasiga.

Då gick det inte att röra sig, ingen förstår hur det kändes och man måste själv uppleva det för att förstå, men jag var sängliggandes i 2 veckor, grät varje gång jag behövde röra mig och ta sig till toan var en kamp. Från topp till tå hade jag sådan smärta, tog alla piller jag kunde få i mig dygnet runt.

Ringde min läkare och grät men han sa jag bara hade sträckt en muskel - jag vet hur det känns att sträcka en muskel. Jag bröt hellre min hand 1000 ggr om än att ha den smärtan jag hade då.

Men sedan började jag smått tvinga mig upp och röra mig, sakta men säkert.

I mitten av mars gick jag på gym 2 ggr totalt, kändes som jag skulle dö, smärtan var som tusen knivar i hela min rygg och svank, dock tog jag det lugnt, cyklade bara och tog det lugnt med styrketräningen.

Men efter andra gången gav jag upp.
Sedan tränade jag bålstabilisering som jag fick av kiropraktorn och det hjälpte efter ca 3 veckor kom resultat =)

Jag började smått öka upp promenaderna till 30-45 min varje till varannan dag men fick stanna flera ggr, höll på att svimma av smärta vid flertal tillfällen för yrseln kom, höfterna kändes som de skulle explodera, men, någon månad senare blev det bättre. =)

Ibland har jag testat gå på lång promenad 1,5-2 timmar efter 2-3 gånger har jag lärt mig att hålla mig till max 1 timme och då om det inte är någon mer fysiskt jag behöver göra den dagen.

Nu då under sommaren juni fram tills denna v fredag har jag haft vikariat inom äldreboende och det har varit kämpigt, muskelinflammationer, yrsel, kramper och värk/smärta som bara den och då har jag inte tränat eller något under denna perioden bara tagit 45 minuters promenader på mina lediga dagar.

Men nu ska jag få remiss till varmvattenbad och från och med lördag ska jag börja med min bålträning igen och börja röra mig med lite mer rutiner.

Som tex idag, jag skruvade ihop en grill som tog kanske 1 timme totalt och jag fick så ont  i rygg samt ben o fötter att jag höll på att gråta… det är ingen rolig smärta.

Var tvungen att sätta mig ner, allra helst vill jag bara ligga ner.
Men jag vill bli bättre!
Jag kommer inte satsa på jobb inom vården utan får bli något annat, nu till hösten måste jag fokusera mig ordentligt bara på min hälsa så jag blir bättre, förhoppningsvis få något svar på MR röntgen i september och sedan hitta något passande jobb för mig.

Även om jag kommer få leva med värken i resten av mitt liv vill jag veta VAD det är för när jag inte vet så går hjärnan och hittar på en massa läskiga saker det kan vara. Vill veta vad det är så vet jag vad jag kan o inte kan göra osv.