# Äntligen fått hjälp! Author: oskartoller Hej på er. Fick diagnosen psoriasisartrit idag efter 9år med svår smärta. Fick åka till röntgen på en gång, dom tog hela 19bilder. Var hemskt jobbigt, men han som röntgade var en riktig pudding. Alltid något. Ska tillbaka om 1månad och då får jag börja med cellgifter. Är så himla rädd för att kräkas och ubdrar hur ni mår som går på cellgifter, mår man mindre illa på sprutformen? Eller ska man fråga om jag får prova enbrel? Känns väldigt skönt att veta varför jag har så j-vla ont. ## Comment 1 Author: iml73 Skönt att du äntligen fått klart för dig vad det är, men att det skall ta sån jäkla tid!! Mediciner är ju så individuellt hur man tål dem, jag klarade inte av cellgifter men fixar alla andra - tror jag har plåtmage när det gäller mediciner... Jag har också psoriasisartrit och haft diagnos sedan -04. Jag tror inte du kommer få Enbrel eller annat biologiskt läkemedel än, troligen måste du gå igenom en del av fass först, de billigare varianterna och se om de hjälper. Är väl för att det är så pass dyrt med biologiska läkemedel, fast det är så dumsnålt för de fungerar ju så bra. Man kommer ju snabbare i arbete osv. Jag fick först på VC Orudis retard, sedan gav reumatologen mig Salisyperin i 3 månader, när jag inte var bättre fick jag plauqneil till de övriga medicinerna (har dessa än idag). Ingen bättring och då fick jag prova Metrotrexiat (cellgift) och jag mådde okej tills de höjde dosen pga att jag inte fick effekt. Det var då jag blev illamående och "däckade" sedan blev det nog psykologiskt för jag mådde illa när jag såg gula små piller ![Tungan ute](http://reumatism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") Hur som fick jag sluta med cellgifterna efter 6 månader och fick då Sandimun som också är något sådant tror jag, de kände jag inget av mer än att de luktade jäkligt illa av kapslarna. Hur som sedan kom jag med i en studie om Humiras effekt på psoriasisartrit, så jag var ju "försökskanin" och det ångrar jag ju inte, bara efter ett par veckor så hade jag effekt. Jag hoppas det går bra för dig och att du inte behöver vänta lika länge som jag med att få biologiska läkemedel! Vill också rekomendera dig att träna, något jag inte gjort vilket jag tror att jag får lida för nu när lederna skadats och brosket försvinner. Då behöver man muskler runt lederna för att minska smärtan. Men det är tufft och lätt att man inte vill röra sig för att det gör ont, så har det varit för mig. Jag har mått som bäst efter vila, förmiddagar är bäst, kvällar hemskt då man belastat hela dagen och sedan suttit och då gå upp ur soffan mm är jättejobbigt. Ang sprutform på cellgifterna så sägs det väl att man mår bättre av dem. Att annars ta med på tom mage är ju bäddat för illamående.... Sköt om dig! ## Comment 2 Author: oskartoller Tack för ditt svar. Ska börja träna igen, haft uppehåll 6mån pga smärtan. Man får väl bita ihop och tänka på att det hjälper ju kroppen. Tänkte prova lite lätta yoga övningar här hemma. Skulle jag gå till gymmet tar jag i allt jag kan, vill ju inte visa att man är sjuk. Håller med om att förmiddagar är bäst, kvällar och nätter är som en mardröm. Hoppas att medicinen hjälper så att jag kan ligga ner och sova en hel natt![Glad](http://reumatism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 3 Author: AnnaLundin Eftersom du nu har fått en diagnos så ska du se till att bli remitterad till sjukgymnast som kan ordinera dig träning som passar just dig med dina besvär. Det är inte alls säkert att du tränar "rätt saker" när du går på gymet. Jag har också psoriasisartrit, eller rättare sagt entesit (sitter inte i lederna utan i ligamentsfästen och sånt) och för mig funkar det klockrent med bassängträning - det är som friskis o svettis-pass i varmbassäng. Med den träningen har jag periodvis klarat mig helt utan medicinering. ## Comment 4 Author: oskartoller Tack för tipset, får ringa sjukgymnasten på måndag. Man vill ju inte att man ska bli sämre. ## Comment 5 Author: iml73 Du kan också höra om de har någon Rehab period på ditt sjukhus. Jag fick höra det efter 6 år att man kunde få gå en 5 veckor lång rehabperiod och då ha ett team med sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, sjuksköterska och kurator - synd att jag inte fick det i början. Dessutom är de på sjukhuset bättre och har mer kunskap om reumatiska sjukdommar tycker jag än sjukgymnasten på vårdcentralen. Jag gick 5 veckor i höstas och höll igång på vårkanten men det avtog efter min artroskopi, sedan har jag inte kommit igång igen, men är på g snart :) De 5 veckorna var jag heldagar på sjukhuset och tränade mm, var sjukskriven heltid. Eller så kunde man här i Örebro ligga på sjukhuset i veckorna och då träna 5 dagar i veckan. Tufft men lärorikt samt att man träffar andra med samma problematik. ## Comment 6 Author: lella80 Vad Glad jag är för din skull vet precis vad du har gott igenom !!!!!!! ## Comment 7 Author: oskartoller #6 Tack![Glad](http://reumatism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 8 Author: Anita81 Jag käkade först piller ca ett år. Mådde lite tjyvens men bara jag fick sova på natten så gick det bra (hade och har fortfarande små barn) Min läkare ville att jag skulle börja med sprutor av olika skäl, och tillslut började jag med det. Har nu tagit sprutor en gång i veckan i ca 2 år (är riktigt less på det nu..) Har mått relativt bra, bara jag undvikt att äta så mycket på måndagkväll, som är "sprut-in kväll", och även undvikit kaffe och dyl på tisdagen. Har sen i somras mått riktigt illa på måndagnatt, men jag mådde mycket bättre sen jag köpte åksjukearmbanden på apoteket. Nu funkar inte de heller fullt ut.. så nu vet jag snart inte vad jag gör.. men jag ska till läkaren den 20:e så då får jag väl höra vad hon säger. Har hört att det ska finnas nå piller mot illamåendet oxå.. Jag brukar "lura" illamåendet med nåt surt.. funkar i bland. Men jag måste säga att jag har aldrig tvekat på om jag ska ta medecinen för lederna har kännts så bra efter. Ända till nu då.. ## Comment 9 Author: Anita81 Fast jag har Ra.. ## Comment 10 Author: oskartoller Anita81 det där låter inte kul. Jag har primperan mot illamående, jag mår så illa av smärtan ibland och dom funkar sådär. Själv är jag nervös som sjutton, ska till reumatologen på onsdag morron. ## Comment 11 Author: oskartoller Var ju inte mycket till hjälp jag fick idag. Reumatologen sa att jag skulle börja med cellgifter men idag när jag var dit så var mina röntgenplåtar för fina. Bara måttliga spondyloser i bröstrygg och måttliga pålakringar i s-lederna plus uträtad svank men inte helt. Hon säger att min svåra värk sitter i muskler och senor. Inflammationer. Är det inte det som är psa.? Så jag fick gå hem utan mediciner, hon tyckte att min husläkare ska sköta smärtan och han ger bara alvedon:( Ska iallafall till min 6e sjukgymnast på fredag. På remissen står det psoriasisartrit. Varför fick jag inte medicin när jag har psa? Hon var skitvirrig idag och visste inte att jag hade gluten som hon fråga flera gånger om förra gången.mm. Så nu är inte mitt humör på topp. ## Comment 12 Author: AnnaLundin Nja... Det finns lite olika varianter av psoriasisartrit. Namnet står ju för artriter som förekommer ihop med psoriasis. Artrit = inflammation i leder. Du har inte ledinflammationer och därmed inte någon "äkta" psoriasisartrit. Sitter det i muskler och senor så är det inte riktigt lika enkelt. De potenta läkemedel man kan ta till mot ledinflammationer har inte alls samma effekt på mjukdelarna. (jag vet....) Jag skulle tro att du får prova dig igenom alla antiinflammatoriska läkemedel som finns innan de ger sig på något annat. OM din husläkare bara ger alvedon mot såna smärtor så tycker jag att du ska be att få byta läkare. För alvedon hjälper föga mot inflammationer!! Jag påminner också om att du har rätt till en second opinion, så ring reumatologen och be att få komma till någon annan läkare där. Det är ju så att man har lättare för att kommunicera med en del läkare och svårare med andra. Och med en kronisk sjukdom i botten behöver man ha en läkare som man trivs ihop med. ## Comment 13 Author: oskartoller Har redan provat alla antiinflammatoriska läkemedel utan vettigt resultat. Ska till en ny (6e) sjukgymnast imorron. Hoppas att hon har något bra knep så man orkar med sig själv. Tränar ju redan 4-5gånger i veckan, för att få upp musklerna. ## Comment 14 Author: AnnaLundin då tycker jag att du ska gå vidare och försöka få träffa en annan läkare, en som du kan kommunicera med... Kanske både ny husläkare och annan reumatolog. ## Comment 15 Author: iml73 Väldigt konstigt tycker jag! Men det är ju så, jag gick med mitt knä i 6 år och röntgen visade artros, tillslut fick jag tjata till mig en magnetröntgen. Läkaren sa ganska snorkigt att han kunde skicka mig svaren så kunde jag ju bestämma vad vi skulle göra med knät - dvs han trodde inte svaret skulle bli annat än innan. Blev lite fart på han seda när det visade sig att jag i knappt har något brosk, slitna menisker och en lös benbit på 2\*1 cm i knät. Så nu är jag opererad, renasad i knät men det har tagit lååång tid men jag börjar bli bättre (tack mr. kortison!) Men bra blir jag inte, det knäpper och knastrar när jag går och jag kan inte gå jättelångt. Men där ser man vad en vanlig röntgen kan visa lite! ## Comment 16 Author: [Borttaget] Jag har psoriasis artrit och fick min diagnos för några månader sedan, har haft värk i flera år så det tog sin tid och myket envishet för att läkarna skulle ta mig på allvar. Fick byta läkare gång på gång, tillslut fick jag röntga och det syntes inget där, min smärta fortsatte och eftersom detta är något som går i släkten så var jag säker på min sak. Tillslut fick jag komma till reumatologen och där var det självklart vilken diagnos jag hade. Min artrit sitter i senor och muskelfästen, jag har fått erbjudande om medicin men jag har avstått då jag är väldigt känslig för såna. Jag tar mig igenom dagarna med smärtstillande preparat, olika sorter för olika smärtor. Dagarna är ett rent helvete nu när det är kallt, fuktigt och ruggigt. Ens tanken på att det kommer att bli kallare får mig att rysa, man vill helst glömma den smärtan som var förra vintern och specielt nu när inflammationerna blivit betydligt mycket värre. Men en vän till familjen har samma diagnos och har haft den i många många år, hon säger att man ska sluta äta kött och helst laktos och gluten också. Så nu hänger jag på telefonen i hopp om att min läkare ska svara så jag kan få remiss till dietist. Man måste vara väldigt frisk för att vara sjuk i denna värld då man måste kämpa mot både läkare och sin smärta. ## Comment 17 Author: AnnaLundin #16 - Vilka mediciner har du blivit erbjuden? Jag skulle nog ändå råda dig att åtminstone **prova** det du blir erbjuden, för rätt medicinering är som en skänk från ovan. Att enbart smärtlindra hjälper för stunden men inte i längden. Kanske tål du just det du blivit erbjuden och då vore det ju dumt att inte ha provat! jag har ungefär samma som du, smärta från muskel- och ligamentsfästen. Det är svårt att komma åt detta med läkemedel, jag är måttligt hjälpt av Diklofenak + panodil, men jag tar det ändå för den lilla effekt det ändå ger. Har provat mig igenom hela apotekets sortiment av antiinflammatoriska och kommit fram till att Diklofenak är det som har bäst effekt. Men det som har hjälpt mig bäst hittills är kortison i kombination med bassängträning. ## Comment 18 Author: Anna86 Såg att iml73 skrivit om rehabperiod. Jag går på smärtrehab just nu, en kurs på heltid under 4 veckor! Sjukgymnast, läkare, idrottsledare, psykolog och arbetsterapeut jobbar i ett team runt om oss som går kursen och vi får massor med stöd/hjälp med träning, mediciner osv. Dom håller även lektioner där vi får lära oss mer om hur smärtan påverkar oss och hur vi ska lära oss att hantera den. Länsrehabmottagningen i Sandviken(där jag bor och går) ska tydligen vara kända i större delen av Sverige för sitt team och sitt sätt att jobba :) I övrigt så låter det u som om du har artropatin/entesiten som sitter i muskelfästena och inte artriten som sitter mer i själva leden. Mycket svår att komma åt med mediciner tyvärr :( Något som funkar väldigt bra för mig och fler jag känner är faktiskt en antidepressiv medicin! Tryptizol är nog den som är vanligast men även Lyrica mfl brukar kunna funka för att få bort smärtan. Att träna är jätteviktigt, något som funkat väldigt bra för mig och även min granne är att rida. Ridningen aktiverar/stärker de flesta musklerna i kroppen och mjukar upp lederna otroligt bra. Bassängträning är en annan bra grej som funkar väldigt bra och man kan variera sin träning otroligt mycket. Ännu en grej för att underlätta för sig själv är att gå några kurser i basal kroppskännedom och verkligen lära sig att veta vad som är bra/mindre bra för kroppen ur skelettets, musklerna och ledernas synvinkel. Att hitta sin balans i kroppen, och att lära sig avslappning. Smärta -> spända muskler -> trötthet -> mer smärta. Att tänka positivt och försöka inse att smärtan inte är farlig är en annan bra grej, men det är något som man måste inse själv och inte bli påprackad av andra. Det är först när man själv är redo att ta till sig det här med att tänka positivt som det funkar. Att faktiskt acceptera diagnosen och smärtan tar tid, olika lång tid för alla och man kan självklart falla tillbaka i negativa tankar/handlingar oavsett hur "duktig" man är. Känner själv att det här låter lite flummigt, men det är tankar som bara börjat fästa sig hos mig både före och även nu under kursen. Hmm, ni får fråga om ni inte alls fattar vad jag skriver eller om ni har andra synvinklar på det hela :) ## Comment 19 Author: iml73 Har man mage som klarar medicin så skulle jag säga att Orudis retard är en stor hjälp, är ett NACID preparat med depoeffekt, skall alltså hålla 24 timmar men det gör den visserligen inte...tror det är därför jag har mycket ondare kvällstid, effekten går ur. Detta med mediciner är viktigt för att bromsa ledernas förstörelse, sedan om det hjälper vette sjutton, tycker lederna bryts ner ändå. Men helt klart svårare att få ordenlig behandlig då de sitter i senor och muskelfästen, det är inte lika "allvarligt" eller vad man kan säga. Men det gör satans ont i alla fall. Prova att smörja med Voltaren osv över de onda muskelfästena. Några pratar positivt tänkande mm. Jag brukar säga som så att det farligaste man kan göra är att bli sjukdommen. Att fastna i sin diagnos. Jag har sjukdommen men den är inte mitt liv. Begränsar man sig helt pga att man har en diagnos då är man illa ute. Jag kan göra precis allt (haha, nästan), det gör bara mer eller mindre ont. Envishet är en bra medicin. Men det går i perioder, vissa stunder orkar man bara inte, sover man inte så blir man känsligare. Sedan är det ju så att det går i skov, med bättre och sämre perioder och man får ta tillvara de goda tillfällena. Hoppas det löser sig för dig och att du får hjälp. ## Comment 20 Author: [Borttaget] \# 17 Jag tar inga mediciner, har blivit erbjuden cellgifter m.m. Men jag vill inte börja med det än, jag får nämligen så mycket biverkningar av med. Hoppas på att sommmaren gör sitt med sol och värme :) ## Comment 21 Author: vinbergssnacka Hej hallo, jag förstår inte riktig, varför ni som har PSA diagnosticerat inte får en riktig medicinering? Jag har troligtvis PSA, och liksom som några här beskriver sitter det i muskel- och senfästen. Har gått på Orudis retard i 6 månader, sen fick jag använda kortison, som verkligen förbättrade läget och nu tar jag Metotrexat sedan 9 månader tillbaka. Visst, jag är inte helt smärtfritt och orken är fortfarande nedsatt. Men jag behöver inte ta några värktabletter alls, bara en väldig låg dos kortison. Läget är väldig stabil och jag slipper det ständiga upp och ner. Biverkningar av Metotrexat är ganska få och inte att jämföra med smärtan. Metotrexat ingriper faktisk i sjukdomsförloppet och bromsar in inflammationen och därmed risken att leder eller mjukdelar blir förstörda. Värkmedicin, även NSAR bekämpar bara symptomen... Det som hjälper mig dessutom är en daglig träning...och en varm klimat (som inte finns här just nu, tyvärr) Önskar alla er en smärtfri tid... ## Comment 22 Author: [Borttaget] Jag vill tro att det finns olika styrkor av diagnosen också faktiskt, det är ju så många bitar som ska på plats för att ställa diagnosen, och jag upplever att ibland är de nog inte så blyga att fastställa snabbt. Det kan nog handla om graden av inflammation när man är på plats hos läkaren också, jag var toksvullen i mina leder när jag kom till reumatolog första gången. Jag fick sprutor i flertalet leder samma dag. Ordinerad kortison, methotrexate, folacin och diklofenak direkt. Det gick väldigt fort men kändes också väldigt bra för jag kunde börja gå nästan normalt igen efter några dagar. Däremot var läkarna inte tydliga med tanken med varje tablett, hur de ska kombineras. Jag fick helt enkelt följa det som stod på intstruktionerna. "1st folacintablett 2 ggr var vecka" - det var också allt jag fick veta om det. Nästan ett år senare fick jag klart för mig att det är att ta dagarna efter cellgiftsmedicnen för att reducera illamående. Tack! Jag tog de på helt andra dagar långt ifrån methotrexatedagen just för att de ej ska kombineras..  Men det är nog så det kan vara ibland. Gör er själv en tjänst och ta reda på så mycket som möjligt själva - och glöm inte att fråga läkarna! ## Comment 23 Author: iml73 Hur går det, har Oskartoller fått någon hjälp eller är du fortfarande omedicinerad? ## Comment 24 Author: Jesus nutida lärjungen Hej alla vänner! Jag haft värk och Stelhet sen jag var 13år det kom i skov! Iland bra och sedan sämre det kom var anat år i ungdomen. Nu lever jag för hjälpa andra och skulle även villa hjälpa en man som haft ett svårighet på anda områden, nu har han problem med hjärta, vi skulle vilja ut och åka i Sommar med en hus bil, men vi har ingen husbil  och ingen ekonomi att åka för heller!  Vi söker dem som vill sponsrar oss, det får **gärna ha** reklam på bussen och vi kan sprida reklam**en** när vi stannar. **Vi** tjänar som frivilliga volontärer, i Kyrkans Second handsens grovsortering. Intäkter från Second handsens grovsortering. Det går till barnhem i främst Indien men även anda länder. I Indien så är inte flickor värda något, så det familjer som inte har gott ställt, det gör sig av med ny föda flickor, därför vill vi hjälpa till och ge dem ett bra liv. Kyrkan vi är med i bygger barnhem, som drivs av lokala föreståndare, som vi i vår Kyrka har fortlöpande kontakt med. Känner ni någon som kan hjälpa oss? Vi Vill Välsigna er alla!